cipelia

En natt är som en knytnäve i magen.
Det är läskigt att jag fortfarande inte kan klara mig själv,
utan alla så blir de där skratten till inget.
Det är svårt att det ska vara så otroligt svårt.
Och varje dag kommer jag fram till hur jag
ska gå vidare,
och ja vissa dagar tror jag verkligen
att jag gjort det också,
si så där påriktigt
men så kommer det sånna där
knytnävs nätter som tar en ner
på noll igen. Och jag skulle gjort vad
som helst för att inte komma ner på noll.
Jag har till och med slutat tänka.
jag orkar inte.
Det tar så lång tid att kämpa sig uppåt
men neråt kan komma på en sekund.
det kan vara ett enda ord, en mening
en blick. sen är man nere igen